Leva med diabetes
Att leva med diabetes innebär normalt en kombination av fysisk behandling och psykologiska justeringar.
På lång sikt kan diabetes påverka njurarna, ögonen och andra vitala organ och system. Njurarna filtrerar mindre effektivt. Synen blir mindre skarp. Men alla dessa fysiska förhållanden kan hanteras genom noggrann diet, motion och (om det behövs) medicin.
Men att hantera sjukdomen och dess konsekvenser innebär en annan dimension, som är svår att mäta, och som har både fysiska och psykiska konsekvenser.
Stress över sjukdomseffekterna kan vara både orsak och konsekvens. Stress försvagar immunförsvaret, vilket i sin tur minskar kroppens förmåga att avvärja infektioner, förkylningar och så vidare. Det är bara några möjliga diabeteskomplikationer. Men de kan i sin tur leda till ytterligare stress, varvid funktionsförmågan blir nedsatt. En ond cirkel startar.
För att bryta cirkeln krävs engagemang av diabetikern. Att hålla kroppen så frisk som möjligt minimerar effekterna. Rätt attityd minskar risken för att effekterna alls skall uppträda.
Det är inte lätt. Att acceptera diabeteshanteringen och dess effekter är en långsiktig process, ofta på livstid.
Noggrann kontroll av blodsockernivåerna är grundläggande och viktigt. Att styra nivån – med kost, motion och (om nödvändigt) mediciner – är avgörande. Det minskar den fysiska belastningen på kroppen. Det minskar oron. Tillsyn och omsorg måste bli daglig rutin, precis som att borsta tänderna.
Kunskap kan motivera patienten att aktivera sig i detta. Är man fullt medveten om möjliga komplikationer, och vet att man kan drabbas genom passivitet, är det ofta incitament att göra något. Att veta vad din kropp gör hjälper patienten att själv kontrollera både potentiellt skadliga fysiska effekter och attityden till dem.
Men kunskap i sig leder inte till rätt åtgärd. Viljan är avgörande. Det krävs mod att kontrollera diabetes och leva ett normalt liv. Det är en slags mod som på vissa sätt är större än den typ som krävs i nödsituationer. Långsiktighet att uppfylla dagliga utmaningar kräver det slags tålamod och mod som är svårare att orka än vid enstaka händelser.
Det kommer inte bara genom att man önskar sig det. Man kan inte helt enkelt bestämma sig för det på livstid. Istället börjar det med små utmaningar och att övervinna dem. En mindre kostförändring. Att börja träna tre gånger i veckan. Sedan kan det växa – fler kostförändringar – och på längre sikt, daglig träning och motion.
Man erövrar små kullar en liten bit i taget, men får självförtroende att hantera större utmaningar. Med tiden hanterar de flesta människor diabetes, som blir rutin – bara lite svårare än en genomsnittlig skol eller arbetsuppgift. Det blir några ytterligare saker på listan över dagliga utmaningar, men också på listan över dagliga gåvor.